Vanlig.
Och nej. Jag är inte speciellt upprörd.
Tävlingsmänniskan i mig är mindre sedan jag började med Concerta. Mycket mindre!
Idag har jag inte tagit någon medicin, förutom den jag behöver för sköldkörteln och panikångesten, men ingen adhd-medicin.
Jag behöver inte ta den varje dag och den går ur kroppen efter 12 timmar men tanken är ju att man skall äta den regelbundet. Och det gör jag. Men jag har sovit dåligt tre nätter i rad så kroppen behövde vila.
Sen jag höjde dosen så mår jag ju mycket bättre, är gladare, mer fokuserad och allt det där, men energin har saknats senaste tiden.
Medicinen gör ju så att jag orkar med hela dagen och sprider den ut energin över dagen och energinivån är låg så orkar jag inte så mycket och tappar motivation.
Så jag orkar med vardagssysslorna, jobbet och aktiviteterna på kvällarna men den där extra energin har inte funnits. Den som behövs för att orka ta tag i julstöket eller gå på gymmet.
Så idag struntade jag i tabletterna och återvände faktiskt till gymmet efter nästan 2 månaders vila.
En vila som har varit välbehövlig och oundviklig eftersom jag konstant dragit på mig nya sjukdomar eller skador i höst. Antagligen pga stress som har satt sig i kroppen och påverkat immunsystemet, för nu har jag fått vara frisk och relativt bra i ryggmusklerna
en längre tid.
Ryggen tar alltid stor stryk när jag mår dåligt och jag har vid flertalet tillfällen kopplat ihop inflammationer i nacken med stresspåslag.
Efter kvällens innebandy och ett middagsbesök av Henry med familj så somnade jag till er stund på soffan medans fotbollen pågick på tv.
Så vi får väl se hur mycket sömn jag får i natt i alla fall🥹
Vi har firat att vi nu bott 10 år i vårat hus, vårat hem och hoppas att det blir många år till!
