Dålig dagbok
Ja, men typ så!
Jag bloggar när jag mår dåligt eller är nedstämd. För då gör jag inte så mycket annat och har tid att skriva, antar jag.
Fan vilka positiva inlägg det blir då😂
Men just nu mår jag bra. Skitbra!
Ja, förutom att jag fortfarande har ont i halsen efter inflammationen jag drog på mig för tre veckor sedan💁♀️ Blir fort trött och vill inte träna förrän all ömhet är borta, och det börjar ge mig lite panik att det tar så lång tid!
Det finns mycket energi i den här kroppen som behöver tränas bort!
Ser till att ha fullt upp istället så får hjärnan jobba i alla fall!
Idag har vi haft en längre och roligare träning med P10-11, som en avslutning på höstlovet. Vi har lekt, spelat och fikat.
Märker själv hur mycket roligare jag har på träningarna nu än förra säsongen. Den där svarta skuggan som låg som ett lock över både mående, ork och humör kan inte komma fram igen när solen nu skiner konstant och skjuter regnbågar!
Och jag tror att även spelarna märker skillnad, för jag märker att jag har en mer positiv inverkan på dem nu.
Ta tag i era liv, människor! Det kan vara det bästa ni någonsin gör!!
Som att det inte räckte med träningen så fortsatte jag och August till Iggesund där han spelade två matcher med P12-13.
Och mina föräldrar kom och tittade!
Ni vet, ta i trä och allt det där!☺️
Nej, det är faktiskt så att jag och mamma rök ihop ordentligt för lite drygt en vecka sedan. Jag fick nog. Så vi tjafsade, skrek, grinade och blev sams om vartannat.
Det började med hennes vaccinmotstånd och slutade med att hon höll med om att hon och min pappa förstört stora delar av min barndom, att hon inte har varit den mamman hon borde varit och att hon hädanefter skulle lyssna mer på oss, hennes barn.
Vi avslutade på ett bra sätt och det var skönt att ha rensat luften. En sak jag tog upp var just att de inte är engagerade i sina barnbarn, vilket jag tycker är väldigt tråkigt, och det spelade nog in till deras besök på matcherna idag. Jag uppskattade
verkligen att de kom och kollade. Oftast är jag själv med grabbarna när alla andra har sina familjer med eftersom Christian för det mesta är i Norge.
Och det kan kännas lite ensamt ibland.
Inte för att jag skulle vilja ha det på något annat sätt! Jag trivs bra själv och vi skulle ha gått skilda vägar för flera år sedan om han jobbade på hemmaplan😂
Faktiskt, så trivs jag så pass bra själv, med mitt eget, att jag skulle kunna tänka mig att bo själv. Separera, men bara med boendet.
Fan vad skönt!
Det slog mig igår när jag rensade ur kylen och sedan sorterade ut sommarskorna ur hallgarderoben, att det är sådant som ingen annan gör. Bara jag! Så jag gjorde en snabb lista i huvudet över hur arbetsfördelningen ser ut mellan oss när det kommer till
hemmets sysslor och insåg att Christian bara gör en bråkdel av jobbet, samma jobb som jag gör när han är borta ändå!
Så allt det där extra, som att rensa, damma, sortera, torka av och fylla på, det är det alltid jag som gör! Han lagar mat och vardagsstädar mest. Ibland får han uppdrag av mig, som att städa källartrappan eller garaget, och det är över 2 år sedan
jag bad om det och innan det så är det jag som har gjort det. Nu gör jag det inte i ren protest men är också den som drabbas och får svära över att det är kaos!
Så ja. Man kanske skulle bo själv🤔
Då är han gäst. Mina saker, mina regler.
Vad väntar jag på?🤣🤣🤣
Eremit skall jag bli. Borde bli.
…Tills jag kommer ihåg hur mysigt det är att somna med huvudet på mannens bröst på kvällen. Eller tills jag behöver massera min onda rygg. Eller…
Skit.
Det är perfekt som det är! Lite från båda världarna!
Happy wife, happy life🧘♀️
Just ja!
Vi kollade på P06/07 också som mötte Li 20 på eftermiddagen, så hela dagen gick åt till innebandy.
Hemma väntande en förkyld Leon som hade sysselsatt sig med onlinespel hela dagen och inte märkt av att han varit själv😄
Så resten av kvällen tänker jag mysa med mig i soffan med mina killar och njuta av livet som upptagen, lycklig mamma.
