MammaMedMera

Försöker att njuta av de sista lediga dagarna innan Christian åker på jobbet för första gången på 6 veckor och jag fyller hjärnan med innebandy igen.

När jag gick på julledigt så lämnade jag genom att storma ut från kansliet i ren frustration, förbannad på herr ordförande och för allas ovilja att kommunicera i föreningen. 

Ledarna pratar inte med spelare och tvärtom och alla runt omkring pratar om allt, men inte med de personer som de borde prata med. Utan all info hamnar hos mig på olika sätt. Jag pratar med andra i föreningen och får höra en hel del som kan lösas så enkelt om man bara PRATADE. KOMMUNICERADE!

Istället blir det en jäkla massa extrajobb för oss på kansliet och problem, som skulle kunna undvikas, uppstår. 

Det resulterar i en massa kvällsmöten, Mail, telefonsamtal och problemlösning. Min hjärna höll helt enkelt på att koka över av allt, för jag är en "fixare" och vill ha saker avklarade och gå vidare, men många av problemen kan jag inte lösa själv och alla är inte samarbetsvilliga.

Sista tiden har Christian inte heller bemött mig och mina funderingar som en kanslianställd utan som sin fru. Han skall inte göra skillnad på mig och andra i föreningen.

Det visste jag ju innan han blev ordförande, att man inte skall blanda jobb och familj efter mina 5 år i pappas företag, men det var inte meningen att han skulle ha en så stor roll, utan mest skriva på viktiga papper.

Men tji fick vi!

Egentligen var det nog Christian jag fick nog av. Jag har varit så fruktansvärt förbannad på honom i några veckor och till slut kokade det över.

Jag avslutade med orden att "innebandyn påverkar vår familj för mycket just nu och att jag kommer att ta julledigt på obestämd tid".

Man.ska.skilja.på.arbete.och.privatliv.

Men jag laddade ur.

Och det har nog varit precis rätt sak att göra! Min stressnivå har sjunkit och Christian fick sig en ögonöppnare. 

På måndag tänkte jag återvända och ta tag i det som är kvar av innebandysäsongen. 

Jag har ett möte inplanerat på måndag och jag har redan jobbat lite igår med att planera söndagens träningsmatch för Paralaget. Info behövde komma ut på sociala medier, cafeterian behövde bokas och sekretariat och kiosken behöver bemannas. På kvällen skrev jag och skickade ett förslag till styrelsen om arbetsfördelning i föreningen under våren.

Det innebär en hel del arbete för mig men kan underlätta på sikt.

Ikväll tänkte jag påbörja presentationen som skall visas för våra medlemmar när vi kallar till stormöte och röstar om H/Bs framtid.

Om vi får en ny ordförande återstår att se men jag tror att alla; styrelsen, kansliet, medlemmar och Christian äntligen har insett att det behövs en förändring.

Så. Nya tag. Ny energi. 

Hakkuna Matata